Det jobbiga sker när man inser att man bara kör på för att, utan direkt nåt mål eller mening, utan för att det har blivit vardag och en del av vårt liv. Men ibland kommer man till punkten; Vad är mitt liv? Vad vill jag göra med den tiden jag har här? Är mitt liv, som det ser ut just nu, så jag hade tänkt det? Eller hade jag ens tänkt något överhuvudtaget?!
Så många frågor.... Jag förstår att ekorrhjulet är något vi alla hamnar i på ett eller annat sätt någon gång i livet, men om vi ska springa som galningar runt runt, då kan vi väl i alla fall göra det som vi vill o finner mening i! Ni fattar...
För mig har det alltid varit viktigt att göra något jag tycker är värdefullt, hjälper någon Annan eller mig själv att utvecklas och komma framåt.. Det finns så otroligt mycket att välja att ägna sin tid, sina tankar och pengar på här i livet. Hur ska man då veta vart man ska gå? Och hur tar man sig då dit? Man skulle vilja ha någon sorts kompass... Vissa har sina föräldrar, vänner, andra magkänslan. Det är där Gud kommer in för mig. Jag tror ju att Gud kan vägleda mig in i det som jag var "menad" till att göra. Detta innebär ju både att man får mening men också att annat faller bort.
Det kan man säga vad man vill om men det finns nog inget bättre när man känner att man är på rätt plats i rätt tid och känner förtröstan inför framtiden. Ett lugn, ro, en frid vilket gör att livet blir så mycket lättare!
Ibland tappar man kompassen... Å då får man plocka upp den, sätta den på kursen man fått, och börja gå på rätt väg igen. Och jag vill dit. Livet är för kort för att gå vilse.
Location:Jordgubbsgatan,Uppsala,Sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar